.

Mina släktingar i colombia/miami/spanien men ingen släkt i sverige.. Saknar alla.. Jag har alltid haft en speciell relation till mina släktingar. Är stolt och tacksam över dem jag har. Jag ser hur många klagar på att ha sina släktingar nära.. !?!?! seriöst, stör mig hårt på sånt, aja vilket som, så är det sjukt synd.. Jag önskar över allt annat att jag kunde ha ngn kusin eller så att bara åka hem till när jag vill, umgås och snacka skit, men istället måste jag betala flera tusen för att kunna träffa allihoppa när vissa kan göra det helt gratis.

Just nu saknar jag min lillasyster och min mamma jätte jätte mkt, även fast det inte var länge sen sist men jag saknar dem ändå. Tiden går så snabbt.. jag har fortfarande inte blivit van att vara ifrån dem. Det lär man nog aldrig bli. Jag messar med min syster dagligen och pratar med min mamma så ofta jag kan. Ändå är saknaden enorm. Det känns som det bara var igår som jag och min syster lekte, tog hand om varandra eller när vi skulle ut tillsammans och vi lyssnade på så hög musik medan mamma la sina salsa steg och vi sjöng med, eller våra syskonbråk vi kunde ha, från att ha så kul en hel dag visste vi att ngt litet skulle gå snett. hahaha men det återgick alltid till ngt bra igen.

JAG ÄLSKAR MIN FAMILJ.

Ta vara på dem ni har för man vet aldrig när man kan gå miste om ngn.